Den här veckan har jag valt en av våra fantastiska vita vallmo. De växer vilt på upplaget, bland slipers och rostig räl. De kryper upp mellan lager av rör och annat skrot. Livskraftiga blommor som trots allt är sköra.
Vallmo är speciella. Dyker upp lite varstans. Just en vit Vallmo dök upp bland ogräs i fjol, jag tog frön och nu är där 4 st som slår ut när som hellst. Min relation till Vallmo skapades nog på 50-talets semesterresor till Skåne. Tält och spritkök. De växte i vägkanter och på den tiden också ute på fälten. På senare år har samma syner kunnat registreras på Öland. Jag har rätt mycket Vallmo, olika sorter, som bygger på att de kommer där de trivs. Vackert med färgklickar.