Så har ett halvår passerat av detta 2024. Helt galet. Jag avskyr vinter, men tiden måste ändå ha gått fort. Har tagit ner julgardinerna för nån vecka sen bara. Bokstavligen. Det är inget som säger jul, annat än den röda färgen (tja, spetsgardinerna har ju poinsettia/julstjärnemönster iofs), men rutor är vanligt i kök. Var. På 80-/90-talet.
30 juni innebär också sista dagen av Pride Month. "Varför finns det ingen straight month?". Den sedvanliga frågan från kränkta xeno- och homofober. Ofta är de samma person. Det är jätteviktigt att Pride syns och hörs. Fast det verkar inte hjälpa. Folk är hellbent att vara idioter och det hjälper ju inte att de största ledarna i världen inte tycker det ens ska existera. Fy fan säger jag.
O fy fan. Fast av en annan anledning. Har precis slitit mig från radion och dokumentären om Reine från Söderbärke som överlevde den fruktansvärda skogsbranden utanför Ängelsberg för tio år sen. Jag blev sittande i bilen i en halvtimme, innan det blev en musikpaus så jag kunde gå in, värma lunchen och fortsätta lyssna på Den största branden. Reine låg o kokade i två o en halv timme på skogsvägen innan han fick hjälp att GÅ ut ur branden. I strumplästen. Och har inte ett ärr, inga brännskador, ingenting på fötterna. Herre gud. Bilder på honom idag visar en man med skäggväxt, ögonbryn och hår. Hans armar och ben är svårt ärrade och han bär handskar. Han berättade att fingarna sprack som korvar i branden. 70 %-iga brännskador sades det. Har sett en kille i stan som drabbades av en brand i en ark och han har knappt nåt ansikte kvar. 3e gradens brännskador. Reine måtte haft en jävelusisk tur.
Vi var på väg till Dalarna när elden rasade som värst i Salaskogarna och röken nådde långt upp i landet. När vi kom strax söder om Mora låg röken tjock i skogen och vi stängde uteventilationen i bilen. Vi hade stannat till i Moranoret för att uppsöka en toalett till barnbarnet som då var en liten baby - 8 månader. Ett blöjbyte var vårt viktigaste mål där och då. När vi kom ut från köpcentret igen stack det av brandrök och vi funderade om det brann nånstans i närheten. Nej, det var många mil bort insåg vi sen, men vinden bar röken och lukten långväga genom landet.
Brandhärdarna i världen är inte alltid bokstavliga, men vilket som äter de upp allt i sin väg. Reine överlevde en riktigt stor brand, medan andra knappt överlever det de utsätts för psykiskt.
Molly Hammar blev också mobbad i veckan efter uppträdandet på Skansen. Hon adresserade det från scenen på Kirunafestivalen. Albin Lee Meldau var mäkta förbannad och besviken på hur folk kräker ut sig. Minns inte exakt vilka ord Molly själv använde, men det var något om vackra mulliga kvinnor. O det är hon. Vacker. Insidan Ut. ♥