För ett år sen...

Ljuset. Ljuset. Det fantastiska ljuset vi har i juni. Midnattssolen kommer ju redan i maj, och lyser över nejden (molnfria) dagar och nätter och gör att naturen exploderar. Det må gå sakta under april o maj när alla i resten av landet pratar om vårkänslor och sprittande knoppar i mark o trädgårdar, men när det kommer hit smäller det till och mycket är tack vare LJUSET.

Jag hade sista dagarna av min loktypsutbildning. En dag tar lokinsen ut eleverna i den gamla Da-n och vi gjorde detta. Han hade glömt att jag o min kompis inte hade varit ut o jag ställde frågan en dag om inte alla skulle få en tur med Da-n. Han var övertygad om att vi redan hade det men så var ju inte fallet. En fantastiskt vacker, varm o solig dag tog vi en tur till Aptas o vände. Det var ju efter att JTF-en införts och det var lite nya regler att tänka på vid spärrfärd.... Vilket vi glömde en del av... Inget farligt, men dock... Och den regeln vi glömde har de strukit sedan... VojVoj.

Jobbade hela juni innan jag fick semester och det var en del godstågsturer till Narvik med favvoinsen. Åkte med honom i tre veckor innan semestern, och efter att lokutbildningen var klar. Lärde mig massor under de tre veckorna även om jag blev kallad lagårdsvägg... Eller hur det nu var.

I juni går (oftast) Kirunafestivalen av stapeln. Det är helgen efter midsommar och i år infaller den första helgen i juli, men i fjol, som så många somrar tidigare är det sista helgen i juni och det var dessutom jubileum. Tio år med Kirunafestivalen. Eller snarare antal festivaler. Själva tioårsjubileumet är i år.... Det gjordes en ny scen för dansbandspublik för att fira den tionde festivalen. Anders Eldeman gästade Kiruna o festivalen med Melodikrysset i livesändning. Vi såg Takida och Måns, hårdrock o pop, dansband och Jerry Williams. En salig röra. Och över alltihop lyste midnattssolen. Fast det var kallt. Kyliga nätter.

Melodikrysset med Anders Eldeman

Dansbanan med Kirunas egna Shanes på scenen. Det var knökfullt på dansgolvet!

Maj i fjol. Jag åkte med en Norgeförare några veckor i maj. De flesta av våra handledare har Norgeutbildning och tillhör ARE-gruppen vilket innebär godstågs-körning emellanåt. Vi elever, fick ingen Rc-utbildning och definitivt ingen Norge-utbildning så egentligen var det bara för att få signalträning. Tågen körs helt olika om vi har malmvagnar bakom ett jättelok kontra godsvagnar bakom en eller två Rc-lok. Att kalla det för linjekännedomskörningar funkar inte pga det. Men däremot var det inte helt fel att få åka till Narvik under majnätterna och få se midnattssolen och det fantastiska ljuset vi har häruppe under "sommarhalvåret". Skulle dock inte kalla det ett halvår om jag fick bestämma.

I collaget ovan syns en vy över en del av Narvik där kvällsolen (faktiskt) lyser upp husfasaderna längs Kongens Gate.

Ofotbanen med utsikten ner mot Rombak och Ofotfjorden. Narvikstötta sticker upp med sin spetsiga topp. Ute vid havet lyser nattsolen. Snön ligger kvar på bergs/fjällsluttningarna. Man blir bara salig över utsikten. Handledarna körde själva ner till Narvik, pga norska regler. Dock fick vi köra med insarna om vi ville. Jag körde väldigt lite på norsk sida utan höll i kameran i stället. Inte så mycket att koncentrera sig på för oss då Norgekörning inte var aktuellt för oss då. Dock är det bra att ha med sig i bagaget till hösten då vår Norgeutbildning börjar. Kanske. Från och med december i år ska vi köra även malmtågen nonstop till Narvik. Signalsystemet ser lite annorlunda ut i Norge.

En av mina elevkompisar jobbade som lärare innan hon hoppade på lokföreriet och hon lärde mig något jag inte hade en aning om. Molnformationerna ovan finns bara i fjälltrakter. De mandelformade molnen. Det är nåt speciellt som framkallas just över fjäll. Molnen "rullar" liksom ihop sig och bilder dessa långa ubåts- eller cigarrliknande former. Moln har alltid fascinerat mig och den här kvällen var himlen ett stort skådespel med en massa olika molnformationer.

Vårens första blomster kom i maj förra året. Jag fotade mina första blåsippor någonsin. En granne hade ömt skött om en liten blåsippetuva i en björkdunge men jag trodde den var borta. Plötsligt var de där, blåsipporna. Jag såg dem första gången en kväll och kunde bara ana vad det var då de knutit ihop sig. Dagen efter kikade jag till dem igen och då visade de upp sina vackra blå ansikten. De knallgula tussilagona växte i en backe i Björkliden. Det är så härligt när de första blommorna visar sig och just de gula hästhovarna är ljuvliga. Man blir glad av gult!

April 2009. För ett år sedan... Då började jag blogga! Malmdammen fyller snart ett år.

Bilderna jag visar idag är av ett helt annat slag. Tre veckor av april månad tillbringades på Sjöbangår'n. Vi (en annan elev o jag) hade växlingsutbildning. Eller vad det nu skulle kallas. Bangårdsutbildning. För att lära oss var signaler och växlar finns och leder till... Jojo. Lätt med för lite folk i påsk-och-vårtider så det mesta vi gjorde var att tömma och lasta malmvagnar. Våren hann långt under april månad. Det gick från helt vitt till som här i slutet av månaden, nästan snöfritt. Takdropp. Gråväder. Solsken. Regn. Snö. Som april månad ska vara. Det kallas inte aprilväder för intet.

Jag tog bilderna som blev min toppbild till bloggen av idag.   

Kvasthilda är med på bild! Jag hänger på vagnarna nedan... Blev ju kallad påskkärring också...

Mars 2009...

Mars innebär Rautaspremiären. Den är lika helig för Kirunaborna som älgjakten på andra ställen. Vårfisket släpps i Rautasälven och kiruneserna vallfärdar per skoter upp till sjöarna där de ställer upp sina fiskearkar och ligger en helg, eller en vecka. Maken o hans Pitekompis åker upp varje år. Snart är det dags igen. Här är skörden från x antal dagars fiskande förra året. Idel ädel adel... eeehhh röding.

O givetvis fortsatte min lokförarutbildning.

(Länk kommer framåt kvällen....)

Månadens tillbakablick. Vad hände i februari förra året? Givetvis det stående. Utbildningen fortskred. Vi kom hem till Kiruna igen efter avklarade säkerhets- och andra prov och det var dags att börja praktiken "på riktigt". Collaget visar lite av hur februari tedde sig. Vintern visade sig från sina goda sidor med fina soldagar - såväl som snöoväder.... Neo bodde hos oss en månad då matte var i Dalarna på praktik. Hon gick fortfarande i skolan i Öjebyn. På bilden nedan sitter han o spanar på fåglar utanför köksfönstret.

Lilla tågbilden visar resterna av ett haveri vi hade dagen innan. En Dm3 gick sönder på vägen upp till Björkliden. Ett koppelstångsfäste gick av.... Loket på spåret här är en Iore, har inga koppelstänger! Dm3n vi hade gick lite ryckigt och slirade men det var inte förrän norske föraren skulle fara iväg som vi såg att nåt var helt galet... Det stod blå lågor ut från loksidan! Det första vi såg var att dörren till bakhytten stod öppen... Men det gick bra och verksta'n fick ta sig till björkis o skruva bort koppelstängerna på den delen för att sedan gå ner till Kiruna dagen efter. Vi mötte loket - framför tåg, på den här turen. De orkar ju gå med två halvor med tomtåg bakom.

Åsså var jag i en Tupperware-miniperiod. De kommer och går några gånger per år. Jag samlar ju Barbie och de här nyckelringarna är ofta precis i storlek till henne. Jag har alltid gillat miniatyrer och TWs minis är bara så kul!

Tillbakablick februari